fredag 28 september 2012

Tak så mycket

Hösten är här.
Det betyder att det blöta och kalla vädret vi haft de senaste månaderna kommer att bytas ut mot väder som är ännu blötare och kallare. Och blåsigt som fan.
Då är det tur att man är så pass lyckligt lottad att man har ett hem utrustat med väggar och tak.
Tak kan vara bra till många saker. Skulle den personliga gravitationen plötsligt upphöra kan det rädda livet på dig.
För mig handlar det mest om att hålla vädret borta från min kropp. Hittills har det lyckats ganska bra med den uppgiften.
Därför tyckte jag att det kunde vara bra att kolla så att hela taket låg på plats och inte dragit på festival för att ligga runt med andra tak i ett lerigt tält eller så.
Det var alltså dags för Mikkemannen att nå nya höjder.
Och vad får jag se?!?!
Fåglar och mossa har våldfört sig på mitt tak!!


Det här är inte ok. Det här måste åtgärdas.

Det här:


Måste bli så här:


Vanligt folk som inte bryr sig om sina tak på riktigt skulle förmodligen då på det alldeles hårdhänt och somliga till och med dränka det i kemikalier.
Men inte jag inte. Jag går varsamt fram och utarbetade en plan.
I varje genomtänkt plan är punkt 1A alltid viktigast.
Punkt 1A handlar om att starta korrekt. Bamse har sin dunderhonung, Professor Balthazar sin universalmaskin och Friends In Need hade sin hitsingel "Alla vi".

Så jag började med att lägga in en snus.

Notera den bestämda minen.


Naturligtvis är det lössnus. Jag är väl ingen kvinna!
Ska man snusa på riktigt tillverkar man snuset själv, som en riktig karl.

Sen tar man fram de redskap som man väljer att använda. Jag valde de här:


Här är det fritt fram att välja vilka grejer man vill, bara man väljer med kärlek och omsorg.
sen är det bara att sätta igång. Jag började med att göra mossan lite medgörlig med hjälp av lobotomi.

Koncentration krävs. Håll tungan i rätt mun!

Tyvärr visade det sig att det var skitsvårt att hitta hjärnan på en bit mossa så det vara till att ge upp just den delen av planen.
Nu gör det inte så mycket. Ni som fortfarande orkar läsa och har lite minne vet ju att punkten 1A är huvudsaken och att den redan är avklarad med bravur.
Mossan gick trots sin ovilja mot hjärnkirurgi ganska bra att skrapa bort.
Till en början med samma kniv som användes tidigare och sen masserade jag varsamt med en stålborste.



Nu kan man om man gjort allting rätt känna att kärleken blir besvarad och tacksamheten riktigt strålar ut från pannan.
När den nu åter kan skåda ljuset är det viktigt att man ler och ser glad ut. Tänk dig själv: Du har legat i koma i flera år täckt av mossa och så kommer en omtänksam person och rengör dig.
Skulle du inte vilja se ett leende då? Va? Va?? VA??
Så le för fan!


När mossa och fågelbajs är borta ska man varsamt borsta bort smutset och dammet som ligger kvar.


Och när hon är ren och nyborstad ger man henne en öm kyss. Sen smyger man vidare och väcker hennes systrar.



Innan ni protesterar vill jag påpeka ett par saker:
1: Ja. Takpannor är honor. Annars skulle de snusa lössnus och heta takpannar.
2: Man är ingen slampa bara för att man går vidare till nästa när man är klar med en. Det handlar om att ge alla i familjen samma uppmärksamhet.

Ett tips är att börja uppifrån och arbeta sig nedåt. Speciellt så länge den tidigare nämnda gravitationen envisas med att tynga ens axlar.



När alla pannor är klara kan man med gott samvete och kärlek i sinnet försiktigt ta sig ner från taket och in i huset.
Vetskapen om att man har ett rent tak ovanför sig gör att man kan återgå till andra viktiga sysslor som att påpeka för grannen på andra sidan gatan att han har en massa mossa på sitt tak.


- Why is Uncle Brick on the floor?
- Because I tried to kill your Aunt Maggie. But I failed. And I fell.

Nästa gång får ni veta nåt annat.

fredag 21 september 2012

Beresta räkor

Det var visserligen ett tag sedan men nu har jag äntligen ätit räkmackan "King Size" på Gothia Towers i Göteborg.
Vänner och bekanta har talat sig varma om den så jag tänkte att den måste bockas av från "Att göra"-listan.

Nu är det lätt att tro att det är som vilken räkmacka som helst, fast större. Men så enkelt är det inte.
Den är dyrare också.

"Men då måste den vara exeptionellet god?", kanske ni undrar.
Nej. Smaken är inte märkvärdig på något sätt.
Hemligheten ligger i vad räkorna varit med om från de att de slutar med sin undervattensriverdance i ishavet tills du tuggar i dig den.
Först bjuds de på Atlantkryssning. De som kommer från Kanadatrakten får så klart en lite längre resa än de norska.
Efter kryssningen får de sig en roadtrip. De åker lite lastbil till Estland för att skalas så att de är redo för nästa kryssning.
Nu är det Östersjön som gäller och där slutar det ofta naket i alla fall, så varför inte komma ombord näck?

Efter en natts hårt festande och otukt blir det en ny roadtrip. Denna gång slappar de i samma lake de partajat i på båten hela natten.

Nu är det så slutkörda och trötta på tillvaron att de inte vill annat än att få avsluta tillvaron. Och varför då inte göra det på ett rågbröd 65 meter ovanför Göteborg?

Så nästa gång någon påstår att räkmackan på Gothia inte är märkvärdig kan du ju upplysa vederbördande om att räkorna i alla fall är VIP-räkor.



Anyway, like I was sayin', shrimp is the fruit of the sea.
You can barbecue it, boil it, broil it, bake it, saute it.
Dey's uh, shrimp-kabobs, shrimp creole, shrimp gumbo.
Pan fried, deep fried, stir-fried. There's pineapple shrimp, lemon shrimp, coconut shrimp, pepper shrimp, shrimp soup, shrimp stew, shrimp salad, shrimp and potatoes, shrimp burger, shrimp sandwich. That- that's about it.