onsdag 25 april 2012

Goda Grannar

Vi köpte hus för ett gäng år sedan.
Området där huset ligger i bebos i huvudsak av samma människor som lät bygga husen en gång i tiden. Träffar man på dem berättar de små anekdoter om hur det var på deras tid när DE var unga.

"Jag minns när jag vi planterade häcken för att hålla mammutarna borta".
eller "Vår shaman stack till Varberg för att spöa nån vid en mosse".
De är rätt gamla mina grannar. Trevliga dock.

Men för ett par år sen bestämde sig grannarna mittemot för att flytta. Tror nog att de saknade sin gamla kompis Ötzi som de inte träffat sen de var på skidresa i norra Italien.

Det flyttade snart in nya grannar. Ogamla liksom.
Såna där som tänker tillbaka på sin ungdom med ett nostalgiskt "Minns ni när man var tvungen att ha en sladd i datorn för att komma åt Internet?"

Helt plötsligt blev jag också fossilförklarad. Fan.

För några månader sedan flyttade dessutom C in hos dem.
Eller ut. Eller hur man nu säger.
Kort sagt så föddes han.

Igår skulle farbror Mikkemannen försöka lära pojken en del om livet.
Efter att spenderat sin första tid med sina föräldrar, en fyrbent kusin till Chewbacca samt en massa löst folk som ränner rundor där kände jag att det behövdes.

En potentiellt klurig uppgift så jag tog Frun till hjälp för säkerhets skull.
Här uppstod lite språkförbistringar. C hade en liten monolog genom att uteslutande använda vokaler.
"Aaaaaaauuoooo iiiiuuuuuäääää ääää äää uuyyyuu..."

Då de dessutom pressades fram genom ett lager saliv, en tröja och en filt hade jag vissa svårigheter att greppa allt han sa i detalj.
Men översatt (ej ordagrant såklart) betyder det ungefär:
"Fan Mikkemannen, du är nog den coolaste grannen man kan ha. Morsan och farsan borde bjuda över er på lite partaj för att lära sig lite. Och då ska jag försöka se till att Farsan inte håller igen med drickat som jag har hört att han gjorde sist".

Eller nåt sånt.

Vi kommer nog att komma rätt bra överens, C och jag. För han är också rätt cool.





















Även hans föräldrar är riktigt bra grannar. Fast jag tycker nog att pappan är lite klent byggd. Han måste nog börja träna eller nåt.
Och Dacke (Chewbaccas kusin) är nog så snäll en hund kan bli. Fast det får ni inte berätta för nån som planerar göra inbrott där. För dem är han en människoätande best. Bara så att ni vet.


Man kanske kan få låna en kopp salt om det kniper nån dag?

måndag 23 april 2012

Insamling, idétorka och att angöra ett trädgårdsland

Hej igen.
Vår insamling rullar på.
Jag vet att det är ett tag kvar till deadline, men prostatacancer är såvitt jag vet inte säsongsstyrd så jobba på bara. Vacchi jobbar på med att auktionera ut grejer till diverse välgörande ändamål (bland annat vår insamling) så bjud gärna högt och ofta.
I övrigt har vi fått in en hel del bidrag. Min kära mor var snabb att dra iväg ett sms. Efter att ha hamnat utanför förstasidan pillade hon in ett till.
Där har ni ett exempel att följa kära medmänniskor! Sms:a BESEGRA 6216 till 72998 så blir det en 50-lapp till insamlingen. (Vill ni att ert namn ska vara med skriver ni BESEGRA 6216 Förnamn Efternamn).


*   *   *

Förra veckan funderade jag kring vad jag skulle blogga om. Det här är ju som bekant ingen nischad blogg på något sätt. Det kan handla om lite vad som helst. Inte sällan blir jag förvånad själv.
På sistone har jag dock inte haft några direkta tankar värda att blogga om, så jag kastade ut frågan till de som råkade befinna sig i närheten.

HO svarade: "Att angöra ett trädgårdsland".

Tack för den du!
Jag anser mig vara en person som kan lite om det mesta, men här är jag ute på relativt okänd mark.
Men skam den som ger sig. Jag kastar mig villigt in i uppgiften och redogör lagom kort för tillvägagångssättet.

Du behöver:

1. En båt









2. Ett trädgårdsland












3. Vatten


Tillvägagångssättet är som följer.

  1. Placera vattnet under båten.
  2. Transportera vattnet så att dess gräns tangerar trädgårdslandet. Det går även bra att flytta trädgårdslandet till vattnet, men då bör man kolla här först för säkerhets skull.
  3. Genomför en förflyttning av båten på vattnet i riktning mot trädgårdslandet.
  4. När båten närmar sig trädgårdslandet: Använd valfri navigationsmetod för att bestämma båtens position.

Done!

Det var alltså inte så svårt som jag först föreställt mig.
Nu återstår bara att dokumentera med bilder och kanske nåt filmklipp när HO genomför detta i praktiken.
Bör väl inte vara så svårt med så tydliga instruktioner.

Skepp ohoj!

fredag 13 april 2012

Bloggsvammel

Jag har ju sagt att jag ska snacka blogg så det är väl lika bra att få det överstökat.
Vare sig ni tror på det eller ej så finns det ganska många bloggar där ute.
Så många att ingen annan än Chuck Norris skulle klara av att följa alla.
Så vad är vitsen med att starta ännu en? Svara gärna på det. För jag vet inte.
Precis som med Facebook och Twitter var det väl inget som jag hade tänkt syssla med.
Jag läste inte en enda blogg regelbundet fram tills för ungefär ett år sedan.
Sen började Mustaschkampen. Nyfiken som man är så hittade jag Faschings blogg. (Fasching tog hem hela kånkarongen till slut).
Och se där! Mikkemannen blev bloggföljare.

Några månader senare tyckte Å på jobbet att jag skulle börja blogga.
Tror nog att det var för att hans kompisar skulle tycka synd om honom om de fick veta vem han tvingas spendera en massa tid med.

Efter Bolognatrippen var det så dags. Nyfiken tog överhanden. "Hur är det att blogga egentligen?", frågade jag mig.
Ja ja, jag gör ett försök i alla fall. Och så här blev det.

Skulle någon hitta någon slags röd tråd i det jag bloggar om så är det helt oavsiktligt. Alla eventuella röda trådar i bloggen är fiktiva och har inget samband med verkliga röda trådar.

Vad vill jag med min blogg då? Inte ett skit. Måste man ha ett syfte?
Jag kan väl hitta på nåt kanske:
"Jag vill förändra värden. Skapa fred på jorden, stoppa svält och lägga ner Lets Dance".

Eller så kör jag bara på som vanligt. Utan mening, utan mål. Precis som livet i stort.

Apropå andra bloggar. Det har blivit några fler jag följer. Totalt är det nu 5 stycken. Det ni!
Tre av dem började jag kolla helt enkelt för att det är bekanta till mej. Men vissa kan man bara inte hålla sig ifrån. Fasching och den här är helt enkelt för bra för att undvika. Så nu har ni två bloggar till att följa.

Vill man ha något vettigt att göra medan ni väntar på att det ska komma nya inlägg föreslår jag att ni skänker pengar till insamlingen som förra inlägget handlar om. Vill ni dessutom ha något fint att hänga på väggen kan ni lägga bud på Swooosh. Ni har till klockan 13.00 torsdag den 19 april på er.

När det är gjort kan ni gå hit och spendera några timmar. På "Veteran" naturligtvis. Det är väl inte första gången ni gör sånt här...




Är det något mer ni vill veta är det bara att fråga!

tisdag 10 april 2012

Mustaschkampen

Jag är inte snabbast. Kanske inte störst, bäst eller vackrast heller.
Men jag hade en gång i tiden ambitionen att göra vissa saker så bra jag kan efter min förmåga.
Fram tills för ett par dagar sedan.
Då blev jag uthängd och bespottad i Sveriges bästa blogg av Sveriges bästa bloggare.

Eftersom jag vägrar att ge tillbaka med samma mynt tänker jag inte komma med okvädningsord. Jag vill ju inte såra någon.
Vi ska ju stå på samma sida i striden. Min fiendes fiende är ju min vän. Och jag vill tro gott om mina vänner.

Jag väljer att ta förnedringen som en man och gör ett försök att återupprätta min heder med ett okej blogginlägg istället. Det var egentligen tänkt att ta världen med storm, men detta får duga.
---
För ett år odlade vi mustasch. I min ände av världen satte jag och en kollega, Fredrik, igång att samla in pengar till Cancerfondens mustaschkamp.

Till vår stora förvåning gick det så pass bra att vi plockade hem tredjeplatsen!
Fasching och Vacchi stod i en klass för sig och kom etta respektive tvåa. Efter dessa herrar var det jämnt och spännande in i det sista.

Till slut var det elva stycken kämpar som tillsammans med Kennet Andersson (ja, DEN Kennet Andersson) och två representanter från Cancerfonden åkte till Bologna.
Mustaschkampens bittra fiender förenades i en oförglömlig helg.
Så när vi fick veta att det inte skulle bli någon Mustaschkamp 2012 fick någon den briljanta idén att vi skulle göra en gemensam insats och se till att det ändå samlas in pengar till cancerforskningen.
För eländet med prostatacancer finns tyvärr fortfarande kvar.

Måldatum för insamlingen är den 2/6 i år. Då går Kennet Cup av stapeln på Heden i Göteborg. Tills dess kommer vi att ha samlat in minst 50 000 kr. Naturligtvis kommer det att bli mer med er hjälp!
"Bolognafolket" kommer där att redovisa resultatet av vår insamling.

Vill ni markera att ni tar ställning mot prostatacancer förslår jag att ni går in på insamlingens sida och följer instruktionerna. Eftersom ni avser att skänka ordentligt med pengar så föreslår jag att ni kör med internetbank eller betalkort. Då slipper ni besvär med sms-tumme.

Lyckas vi skrapa ihop en massa pengar kommer det att hända grejer vill jag lova! Mr Fashing har en hel lista med löften. Jag borde kanske försöka med något liknande, men hans lista är inte lätt att matcha.

Jag kan åtminstone erbjuda mig att kontrollera Faschings prostata samtidigt som han slänger ihop en rödvinssås vid målgången när Vacchi (och eventuellt Adamsson) kommer nakencyklandes.
Han har påstått att den ska dofta väldigt gott (såsen alltså, nån gräns får vi dra) och här kan han få bevisa det.


Kör hårt!

tisdag 3 april 2012

Mikkemannen goes Twitter

I förra inlägget fick ni en cliffhanger om Twitter. Så håll i er nu:
Jag börjar med att påpeka att Twitter är ganska nytt för mej. Trodde väl liksom med Facebook att jag inte skulle hålla på med sånt.

Men Priapos på jobbet sa att han skulle följa mitt twittrande om jag satte igång så jag får väl anse det mer eller mindre påtvingat. För Priapos är en person som gärna totalsågar sociala medier som Facebook och liknande.
När jag tänker efter så totalsågar han det mesta han inte begriper. Utom kvinnor. Fast dem begriper ingen sig på.
Så nu ska han fan få släppa hörnflaggan och bära hem potatisen.

Nu ska jag inte låtsas att någon annan än jag förstår det här med Twitter. Eftersom det finns en hel hink med internetsidor som gärna ger sin bild av fenomenet så nöjer jag mig med att ge er denna sammanfattning:

Twitter handlar om att häva ur sig en massa nonsens. Flera gånger per dag.
"Precis som Facebook då?", kanske ni undrar.
Nej, här handlar det om att en massa främlingar ska läsa det också. Inte bara era "vänner".
Man kan välja att följa speciella twittrares nonsens: Leta reda på någon ni vill följa. Personernas alias består av ett "@" följt av namnet. Till exempel @mikkemannen eller @MsRebeccaBlack.

Man ska dessutom få så många som möjligt att ta del av sitt eget nonsens. Fast jag vill påpeka att mitt nonsens är bättre än allt annan nonsens. Fast alla kanske inte håller med. De har fel i så fall.

Vill man hålla koll på vissa saker eller ämnen kan man sortera ut det nonsens som berör det genom att använda hashtaggar. Det går bra även om man är ickerökare eller drogmotståndare (Hej alla göteborgare!).
En hashtagg är ett ord med ett # framför sig. Till exempel #analklåda, #bävernylon eller #KnäredÄlskarJustinBieber.
Hur ni hittar saker och personer att följa får ni lista ut själva. Kommer ni bara igång så går det av bara farten.

Riktiga twittrare nöjer sig så klart inte med att sitta vid datorn och twittra. Ska det vara lite mer på riktigt ska man dra hem en app till mobilen. Jag använder iPhone och har hittills bara testat gratisversionerna av Twitters egna app, Twitterrific och Echofon. Vilken som är bäst har jag inte riktigt bestämt mig för. Och vilken ni väljer skiter jag högaktningsfullt i.
















Se nu till att ni äter ordentligt och får rikligt med vila tills nästa gång.
För då ska vi prata bloggar. Och då blir det allvar.

Beep Beep, Richie