Jag förstår att ni varit oroliga igen.
Men jag har varit på studieresa i en månad. Jag har studerat sol, värme och intag av fast och flytande föda.
Studierna skedde i Thailand, Kambodja och Vietnam. Jag har klättrat på gamla stenhus i Angkor, förfasats över grymhet i Phnom Penh, krupit i tunnlar i Ho Chi Minh City och kokat räkor i Huay Yang. Bland annat.
Jag tror inte att ni vill ha hela månaden i detalj. Det blir lite mycket att skriva på en gång. Men jag kan ju ändra mej om nån verkligen vill. Får nog bli lite i taget i så fall.
När jag stack var det kallt. Alldeles för kallt. Jag har ju berättat vad jag tycker om kyla, så att dra till värmen kändes riktigt bra. Visserligen är det fortfarande kallt nu när jag kommit hem igen, men inte fullt lika kallt. Snön är borta och solen skiner. Så det finns hopp om framtiden i alla fall.
Tillbaka på jobbet är det mesta som vanligt i alla fall. En kollega mindre dock. Men i övrigt känner man igen sig. Ingen hade gett sig på uppgiften att röja på mitt kontor, så med hälsan som insats fick jag försöka reda ut vad jag egentligen pysslar med på jobbet.
JJ har sett till att hålla min stol varm medan P gjort sitt bästa för att hålla mikrobiologin i schack. Så det var ju rent i alla fall.
Kunde även konstatera att jag glömde mitt fina midjemått nånstans i Sydostasien. Fick med ett annat hem. Ett som var för stort. Då nya midjemått är dyra att köpa får jag tillverka ett själv. Det tar lite tid och det kräver karaktär. Men karaktären är det ju inga fel på när det gäller mig.
Dessutom finns det risk att midjemåttet gör ett flyktförsök i påsk. Det brukar det göra i alla fall. I år ska det inte lyckas fly som förra året, utan jag ska nog se till att det stannar. I alla fall så ska det inte lyckas ta sig särskilt långt. Måttet jag nu ska tillverka ska jag försöka göra hållbart. Inga halvfabrikat här inte.
Synd bara att mat ska vara så gott. För att inte tala om dryck. Vad vore livet om man inte fick njuta av en saftig köttbit nedsköljd med en kall öl och toppad med en rökig whisky med jämna mellanrum?
Nej, vi får väl fortsätta att tampas mot varandra, midjemåttet och jag. Känner mig rätt så segerviss. Semestern är ju slut - för den här gången...
Håll in magen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar