fredag 20 januari 2012

Geocaching

En jobbarkompis lurade ut mej i ett träsk i höstas. Han skulle geocacha sa han. 
Jag tyckte det lät spännande så jag följde med. Det var inte längre än att det skulle hinnas med på lunchrasten.

Efter att ha klafsat runt i 2-gradigt vatten och nästan drabbats av dubbelsidig inflammation i både öron och lungor var vi till slut framme.
Där lyckades vi - efter lite rotande bland döda växter och annat - hitta det vi sökte efter:
En liten blöt och smutsig plastpåse med en papperslapp i. Där skulle man skriva datum och namn för att sedan lägga tillbaka den igen.
Sen klafsade vi tillbaks till jobbet för att smycka våra element med blöta strumpor och skor.
Jag kan inte påstå att det luktade speciellt gott på kontoret den eftermiddagen.

Tack Mr. Saxobeat!

Den härliga upplevelsen fick mej fast. Jag ville ha mer.
Så jag har fortsatt att kräla omkrig i buskar och vänt på stenar och annat bråte för att få sätta en kråka på en pappersbit.
Än så länge har det visserligen bara blivit en handfull hittade gömmor, men jag är ju inte klar än.


Den SKA finnas här någonstans...


Det är i alla fall fantastiskt kul. Om ni ändå ska ut:
Gör den vanliga promenaden lite med spännande och leta upp en cach eller två.

Sen finns det flera varianter på letandet som jag inte tänker gå in på nu. Men prova på och utforska geocachandet vettja.
Aldrig fel att förena nytta med nöje brukar en del påstå.

Blir ni nyfikna kan ni gå in på http://www.geocaching.com/ och läsa mer om hur det går till samt registrera er för att komma igång.


Gå inte vilse!

4 kommentarer:

Snäckan sa...

Jepp jepp! O så kan man avsluta turen med att t.ex. klättra in igenom ett fönster istället för att använda dörren. Bara för att man kan liksom!:)

Elin sa...

Oj, vad spännande och roligt det lät! Får ta och kolla upp det när jag kommer hem!

Mikkemannen sa...

Klättra genom fönster bör man bara göra om man har rätt kontakter. Men visst kryddar det tillvaron en del. Var beredd på att du kan åka på att städa efter dig sen.

Mikkemannen sa...

Det tycker jag absolut att du ska göra.