Jag är så in i bövelen morgontrött. Inte så konstigt med tanke på att jag sover alldeles för lite.
För sova kan faktiskt vara en konst. Nu tänker jag inte krångla in mig i en massa teorier kring narkolepsi eller insomnia utan jag tänker mer på mina egna åkommor. Vet inte om det är åkommor förresten. Min kropp vill helt enkelt inte sova på mina villkor.
Kom nu inte med "Gå och lägg dig tidigare då". Det har jag provet. Funkar inte. Det ökar bara tiden från sänggående tills jag somnar. Antalet sömntimmar är sammalika.
En del har den härliga förmågan att kunna somna så fort huvudet vilar på en kudde. Inte jag. I alla fall när det är dags att sova på kvällen.
Tack och lov så lider jag inte så mycket av det. När jag väl somnar så sover jag som en stock. Det mest irriterande är att man inte kan sova när man vill.
Men har ni några bra tips så tar jag gärna emot dem. Tror nog att jag provat det mesta genom åren, men man kan ju alltid prova igen.
Jag brukar -precis som många andra- kalla mig kvällsmänniska (KM). De som kan somna tidigt (och därmed inte har problem att komma upp på morgonen) kallar vi morgonmänniskor (MM). När man kliver upp på morgonen brukar KM vara avundsjuk på MM.
MM brukar dock inte kalla MM för MM eller KM för KM. De kallar sig normala medan KM bara är lata.
För när vi KM får chansen så sover vi gärna långt in på förmiddagen.
"Man kan ju inte sova bort hela dagen" brukar man få höra.
Vadå "hela dagen"? Slutar dagen 11.30? Varför kan man inte sova då? Det händer ändå inget kul då. När ni "normala" MM:or somnar i soffan vid 18.30 så sover ni bort lika mycket av dagen fast tolv timmar förskjutet mot oss andra.
Så låt oss vara morgontrötta och gratulera oss om vi nån gång skulle lyckas få sova på förmiddagen. Det förtjänar vi. För vi var igång igår när ni sov bort halva dagen.
Sov så sött govänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar